GRÅJÄRN OCH SEGJÄRN

GRÅJÄRN

Fördelarna som uppnås med gråjärn sammanhänger med att fritt kol vid stelnandet utskiljs i form av fjäll. Det benämns därför ibland även fjällgrafitiskt gjutjärn. Fjällgrafiten ger således materialet god vibrations- och bullerdämpning, god bearbetbarhet samt gott motstånd mot glidande nötning.

 

Typiska applikationer är:

• luckor, ramar kåpor och andra tunnväggiga detailjer (gjutbarhet och bearbetbarhet)

• motorblock, växellådhus (gjutbarhet, bullerdämpning)

• bromstrummor, bromsskivor (värmeledning, slitstyrka)

• maskinstativ (slitstyrka, vibrationsdämpning)

 

Nackdelarna med gråjärn är begränsad hållfasthet samt att materialet har låg seghet. En egenhet att betrakta är också gråjärnets dimensionsberoende. Detta innebär att hårdhet och hållfasthet varierar i olika godstjocklekar.

​

SEGJÄRN

Genom tillsats av magnesium till ett gråjärn utskiljs grafiten i form av kulor i stället för fjäll. Därigenom erhålls ett material med stålliknande egenskaper. Gjutbarhet och andra egenskaper försämras i jämförelse med gråjärn men är överlägsna stålgjutgodset.

Användningen av detta material har successivt ökat på bekostnad av stålgjutgods och gråjärn. Genom legering med tex. koppar eller genom värmebehandling kan de mekaniska egenskaperna varieras efter behov.

Segjärn används i stor omfattning för bilgods och för maskingjutgods, där stora krav på hållfasthet och seghet föreligger.

​